Du höjde din arm till en hälsning så högt,
lade min hand på mitt hjärta,
så trött.
Du stampade stöveln i takt på din väg,
böjde min nacke och led.
Du slipade kniven så bladet blev sprött,
torkade tåren jag fött.
I sommarens visa finns toner av nåd,
i jorden finns sången om råg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar