Hattusa

Spider rider Hattusa,
why so nervous for a musa.
Riding spider spy,
mortal one gone to die.
Filistèas,
Farao's,
imperial dreams.
No more war in Bukales.
ruins in Donbass.

R.I.P

En dag att så,
två frö.
Barnen i huset,
inget bröd.
Smittan du bar,
i hjärtats vrå.
Misstro,
svår att förstå.
Missunnsamhet,
brodermord.
Fredens vind,
åkerns plog.
Fröet gror,
dödens sådd.
Svart,
sorgekant,
brevet.
Major.
R.I.P.
Lillebror.

Mellan raderna

Mellan raderna tomrum,

mellanrum utan rymd.

Toner döva flödar,

strängar vibrerar i Kaos.

Bringar till oss harmonier,

mening mål.

 

Being God

God item has no pages, no form or template.
Being itself we have at our feet.
God is not in being, nor in non-being.
God being creates its own laws in its halls, inaccessible to manifest.

War is politics, instrumented, barbaric.

Humankind is itself accountable to the common moral standards submitted through generations.
When you say that God is on our side are you saying that God does not really have sides, edges or shapes.

God's image is formed by projection and slideshows but God's absolute will we can not know.
Our view of religion allows us to believe that God fights for us when God is not combatant and not at all interested in our empire dreams.
We simple don't know.

God does not dream, do not think, do not speak, does not hear, can not see.
We ascribe divinity all a our human attributes and makes the deity human.

So if God is not to be, what is left, God is not found in being and not in non-being.

God in himself as being separate from everyone else be best explained as a mystery that smoke from an extinguished candle.

You are the subject to light the candle, you see what you see, you believe what you believe and that's all right

MOLLUSKEN

MOLLUSKEN

I skuggan av den stora mollusken växte han upp, en liten larv från Sargassohavet förd dit upp av de starka havsströmmarna.

Levde sida vid sida av denna gigant som slukade allt i dess väg, varken god eller ond, den var endast ett redskap av orsak och verkan.

Allt för liten för att väcka intresse, växte den stilla i gigantens skugga.

Allt eftersom blev skalet hårt och motståndskraftigt likt en kameleont skiftade den i färg efter bakgrunden.

Försiktigt filtrerades havets små mikroskopiska organismer genom dess sinnrika filtreringssystem, ett reningsverk värd ett pris i sin effektivitet.

I sitt inre skal och salar smyckades allt med pärlemor, den skyddade sitt arma hjärta med en ring av pelare, väl förankrade i tak och golv, endast den som släpptes in kunde se dess skönhet, dess goda nyheter, alla kan få dela och värna dess innersta rum.

Hemligheten var väl förborgad, gyllene fiskar simmade ut och in genom pelargångarna till detta tempel, utan ord ty här inne råder ordslöhetens Universum.

De sanningar som förmedlas i dessa tempelsalar är så unika, då de korresponderar i ett ordlöst vibrerande, sammanstrålar de likt en himmelsk symfonisk harmoni.

Medvetandet ligger på en högra nivå och själva meningen är outgrundligt storartad.

Molluskens väldiga armar dansar över världshavet, nuddar ibland detta nya rike, glider över dess yta sveper upp ett moln av dy, men han verkar inte bry sej om att inta dess inre.

Den är upptagen av att äta, konsumera, utarma de försvarslösa små havsländernas riken, den märker föga att dess fundament håller på att krackelera av dess tyngd.

Den är på väg att inta en kritisk massa, hotas av att implodera av dess väldiga tryck mot jordaxeln.

Vi färdas sakta över ödemarkerna i detta rum, planterar nya riken, skapar öar av små oberoende enklaver, självförsörjande på allehanda produkter.

Bio ekologiska, självgenererande syntaxer, plöjer och planterar, skapar nya korallrev med miljoner av små organismer som tillsammans strävar efter att samla upp ljus i små behållare.

Det blå ljusets magiska krafter återskapar livet i en döende havsmiljö, det städar upp efter mongolernas härjningar.

Vänner hälsar på oss när vi drar förbi, sjögräs vajar som flaggor i strandängarna.

Som en fredens apostel omedveten om sin jordiska förebild, blind men ändå seende in i detta oceanrum, färdas vi framåt i en blå ubåt en bubbla av syre och liv.

Vi efterlämnar nya riken av sjökor, fria att mjölkas, utan skatt eller tullgränser, skapar denna organism livsmiljöer av osjälviskt livsskapande.

Molluskens armar sveper allt mer frenetiskt över havsbottnen, borrar sej ner i dyn spräcker berget för att suga åt sej av jordens innandömen.

Oljan väller fram ur jordens innandömen, den suger i sig dess innehåll törstig osläckbar törst.

Köttätande svarta fiskar simmar ut och in i dess väldiga gap, sliter loss stycken ur dess buk, urgröper dess inre, samtidigt som besten skakar i sina fästen.

Stora krokar på fasta linor lockar mollusken med färska köttstycken av nedslaktade lamm, genitalierna på de små djuren gungar i takt med tidvattnet fram och tillbaka.

Molluskens ögon uppfattar vagt sin åtrå, flyter upp till nuddar ytan, sliter samtidigt av sin navelsträng till moder jord.

Blodet strömmar ut från det öppna brottstycket, omöjligt att stoppa.

Havets vågor färgas rött av det blod som sprutar ur den blottade navelsträngen.

Döende i havsbrisen tuggar tigerhajar sönder dess ben och käkar, sliter ut dess inälvor i ett långt rött band som täcker över imperiernas riken och stränder.

Dock bär mollusken ett foster i sin gulsäck, en försäkring tecknad i Förenade Arab Emiratets arkipelag, ett löfte om en fristad undan den hotande stormen.

Gulsäcken är dyrbar, den innehåller dess samlade skatter av förädlat guld.

Detta räddar avkomman från en säker utplåning den ger löften om ett liv på land, en strävan som mollusken närt i sitt omedvetna dock undermedvetet.

Molluskens avkomma stiger upp på stranden i den blå morgonens bris, lovar sin gudom sin del av guldet de förvärvat i havets djup mot löften att avkomman skall gå säker i den glödande solens förbannelse.

Löften och avtal, handelsförbindelser, jakt och fiskerätter.

Nere i havsdjupen härskar fortfarande en viss biologisk jämlikhet trots att miljögifterna förvandlat de flesta av oss till nekrofiler.

Saknaden efter mollusken är märkbar trots sin abnormitet levde den ändå efter sina egna principer, äta eller ätas, den hade ingen uttalad vilja eller mening.

Nuförtiden känner man inte igen sin arts fiende, den gömmer sej bakom olika masker och förklädnader, den håller sig inte till sina principer utan lämnar sina boplatser för att föröka sig likt en gökunge i andras bon.

I den inre av salarna ligger nu synbart döda, ingångarna har slammat igen täckta av meterhöga sediment från döda organismer.

Arkeologer ägnar sin livsgärning åt att utforska nu utdöda epoker.

Inifrån havsdjupen hörs ett svagt ljud av det döende hjärtat, kämpande, slag för slag.

Människosläktet har uppstått på en öde strand, bärande i sig minnet från havsdjupen, inom sig, ett blödande och döende hjärtats bedjande slag.

Människohjärtat och molluskens med sina giriga omedvetna fingrar, dessa två har ingått ett förbund för att leva under solen.

Både skyldig och benådad bär vi denna förbannelse i vår kroppsliga skrud,

mollusken är ett du och ett jag, bärande detta rike inom oss av eviga havsvågors brus.

Ruklaren/ Irrgångar

Subject	IRRGÅNGAR
DateCreated	3/13/2010 6:14:00 AM
PostedDate	3/13/2010 6:09:00 AM
Body	Livskraft och lust, fågelfängarens jakt över svavelluktande,  sviktande myrar. Svalor bygger bo i ladan. Rucklen rycker fram med laddade vapen, ser sej omkring, famnade mörkret inom sej. Lårkakan svider, religion åt folket, ropar vem. Jakten pågår, fånga fången, Fångad, pressad, förgjord, förlöjligad. Axelmakternas pakter, terror. Rosslande, rasslande. Kohandlarna spelar Svarte Petter. Stanna, bomba, förgör, söndra, härska. våldta. Lev ditt liv i okunskap.

Tears

Why tears falling to my cheeks,
nothing to cry for just a Schindler's list.
A movie with a red blouse shirt,
nothing to worry about,
just another holocaust to exist.

T-154

Subject	Tu-154
DateCreated	4/11/2010 3:37:00 AM
PostedDate	4/11/2010 3:36:00 AM
Body	Tu-154 störtade idag. Bor i västra Polen, söker man, stad. Lech Kacynski var min far. Blond,  ambitiös, uret tickar kvar. Nästan alla söker svar, gåtans hemvist, underbar.

FOG

Dear mr president,
amazing accent,
fabulous scribent.
Your story:
"The fog in our midst"
targeting a revolver to my head,
innocent event.

Odessa

Stunden som varit i striden,
broder har vadat i blod.
Bladet nu vändas med tiden,
historien en urgammal bok.
Rävar nu lurar i mörkret,
vässar sin penna med svek.
Systrar som brunnit för kampen,
ofta man glömmer dem helt.
Söner som offrats vid fronten,
långt ifrån moder och hem.
Vilar nu stilla i marken,
måltiden hemma till dem.

Fisketuren

Två i båten.
Tysta såg vi flötet guppa,
upp,
ner.

Ovigd Jord

Hur kan jag nå dig min älskade,
du ligger nedbäddad i lager av snö.
Gömmer ditt ansikte i rodnad,
du vill älska men har förlorat förmågan.
Rädslan gjorde dig blind, döv,
av rädsla förlorade du förmågan att tala.
Nu spirar rotskotten i din heliga jord,
spränger tjälen i ditt bröst.
Ord outtalbara.
knappt hörbara,
från läppar av blod.
Jag mindes krigen,
skräcken,
brodermord.

Colossus of Helios

Colossus of Helios bringing the world to war,
singing about his own glory to a man without sword.
Breaking new morning in land of the brave,
peoples with flags waving barricades ahead.
Now when the sun shining from a haven so blue,
the peace doves is crying from a distant aveny.
Colossus of Helios cracking down bye and bye,
feet made of clay the neck good old pie.

Volja

Fog this morning, now the sun brakes through a cloudy sky, hammering from the rails.
Steam engines, compressed air, supplies to my friend.

#Rekya

Shamans of the past talks about the future,
rivers shall be red and the sun turns into black.
Gates of Joe Hill shall be opened for you,
don't look back .
I´ll shall return like I told you.

On holy ground

You and me, 

we are twins,
from the mother one.
Same joy,
same grief.
Born in another world,
you died,
me alone.

Hallelujah!

I am a matchless writer,
a few words,
old lines on an old  parchment.
I stand here among you all,
middle of Areopagus,
recite my peace manifesto.
A sheep in wolf's clothing,
My face turns backwards.
Power comes from my people's army,
Hallelujah!

Von Riben

Lützen dimman sveper in över Eurasien,
fältmarskalk Riben förbereder sin armé.
Ingen anar, ingen ser, vad som i det fördolda sker.
Skymtar kullarna i Częstochowa,
drar kanonerna genom oländig terräng.
Svarta Madonnan segern ger,
ger oss rätten på vår sida.
Ett rättfärdigt krig är allt vi ber,
synderna vi måste sona.

Song for Ukraine

Spring is here,
fulmars over the fields.
Dove's cry,
hoo-rhoo,
hoo-rhoo.
In the distant horizons rumbles battle rooster with its bubbling sound;
jo-ysch,
jo-ysch.

Spring is here,
cranes over the fields.
Dove's cry,
hoo-rhoo,
hoo-rhoo.
In the neighbor's yard rooster crowed with its bubbling sound;
jo-ysch,
jo-ysch.

Spring is here,
battle wagon across the fields.
The mind is tense,
wroom-wroom,
wroom-wroom.
In the narrow machine with its engine noise;
wroom-wroom,
wroom-wroom.

When we meet again

Through my eyes,
I look at you,
the tears that you forced out,
reminiscent of a cold war.
When shall we say sorry,
start over again.
When the candles lit again,
shall we drink and dance my friend.

Krim i Krim

Olika makter i Krim i Krim.
Folkets basarer, åkrar, fält.
Stövlarnas tramp, president, fanfarer.
Trupperna strider från slänt till slänt.
Hurra, hurra, seger vid Yalta,
seger till alla som inte har glömt.

Gasproms songs for fredom

Vi hör vad ni säger medan vi lägger rören, till ett enat Europa, hej hoo, hej hoo.
Rubeln den faller i ett enat Europa, vi lägger rören hej hoo, hej hoo.
Ni blockar vår president i ett enat Europa, men vi håller leden, hej hoo, hej hoo.
Vi frigivna slaver i ett enat Europa, vi hyllar vår frihet, hej hoo, hej hoo,
Vi baltiska pirater i ett enat Europa, vi böjer oss aldrig för den kosmopolitiska makten,
vi lägger rören, hej hoo, hej hoo!
gasprom, gasrrom, Да здравствует Сталин! hej hoo, hej hoo!

Putin

Putin, Putin, vem har trampat dig på svansen, du herrelösa hund som irrar på taigan.
Du sänder dina vargar till Krim, försvarar din stolthet, ger banditerna en läxa.

Rysslands stolthet, en omöjlig saga, en ständig kamp mot tyranni, orättvisa, fattigdom.

Trons sanna försvarare Rasputin, ropar från sin grav, vänd hem till din moder, vänd hem till din stad.

Du lyssnar endast till Kosackernas stövel tramp, militärens parad orkester, champagne glas.

Glöm ej din hemläxa, historiens vinge slag, medaljen har en baksida, fattigdom, laglöshet, ingen moral.

Lyssnar du till Olympens gudar, örnens vingeslag, den vill ha blod, stora slag.

Äran vinns genom kamp, seger, nederlag,
Narvas stränder för oss åter in i en okänd morgondag.

Icke varat

Morgonsolens strålar smyger sig in i rummet,

famnar din kropp,
smeker över ditt bara bröst.
Barnet leker uppe vid stjärneportar,

du har givit mig tröst.

Frågor som jag ställde,
ekon från jaget,
klingar bort i väst.
Icke varat,
har svarat,

öppnat sitt öga.

Bländad av dess glans,

innesluten i din iris,

vilar jag tyngdlös.
Ropen har tystnat,
det har uppfyllt alt.
Du är hemma nu,
min Älskade

Profeten

Predika i moll,
stäm lutan ned.
Haven fylls av salt,
svavel.
Koka ner,
reducera,
mät upp.
Guds hornets udd pekar mot horisonten.
Träd fram,
blotta din strupe.
Basunen ljuder.
Ödets natt,
morgonsol.