Till det goda
Till det goda jag höjer min röst,
i längtan jag ber,
stillar min törst.
Det onda som gjort är förbi,
inget kan göras ogjort,
inget låtas bli.
Framtiden bär drömmen om få göra något gjort,
nu fattas mig modet att drömma stort.
Andas in syret från moder jord,
ta en dag i taget,
det är nog.
Snurrande vingar på en gammal kvarn,
en resa kring en axel av liv och död.
Kornet mals till mjöl,
ugnen bakar bröd.
Biet surrar kring blommans nektar,
du spanar efter en fjärils vingslag,
natt blir till dag.
Det kommer en tid då du står ensam,
på ängen av blommor och spanar.
Vet det inte nu,
kanske du anar.
Hur dagen ser ut,
då när allt tar slut.
Stiger ur din ärvda päls,
slipper ut ur din trånga bur.
Även om du inte vet nu,
hur allt skall bli.
Framtiden är här och nu,
den är vi.
En hemlighet för den som vet,
är en helighet i evighet.
Rätt och rättfärdighet strålar ut,
från den som gav oss sitt namn.
Heligt offerlamm,
guds namn.
Gömd i lotusblommans stam,
silkestråden du fann.
