Morgondimman lyfter,
dagg på varje strå.
Hägern lyfter stilla,
någon tittar på.
Över vattnets spegel,
solen glittrar guld.
Borta är vår fruktan,
förlåten all vår skuld.
Morgondimman lyfter,
dagg på varje strå.
Hägern lyfter stilla,
någon tittar på.
Över vattnets spegel,
solen glittrar guld.
Borta är vår fruktan,
förlåten all vår skuld.
Andetag
Andas in en nypa luft för fredens skull,
andas ut kärlek till alla.
Andas in,
vet att du är här.
Andas ut,
vet du lever.
Andas in din glädje,
andas ut din sorg.
Andas in den nya dagen,
andas ut varje suck.
Tankar kommer,
tankar går.
Molnen samlas i öster,
vindar når.
Snart vänder molnen riktning,
upplöser det som var igår.
Nya dagar kommer,
nya tankar,
spår.
Oskyldig hon ber till Gud, brinner för sanningen, rättfärdigheten. Vedersakaren är grym, slår ihjäl hennes barn mitt på gatan i Tjernobyl. Sanningens tempelpagod skall brinna länge för de döda helgonen.
Till det goda
Till det goda jag höjer min röst,
i längtan jag ber,
stillar min törst.
Det onda som gjort är förbi,
inget kan göras ogjort,
inget låtas bli.
Framtiden bär drömmen om få göra något gjort,
nu fattas mig modet att drömma stort.
Andas in syret från moder jord,
ta en dag i taget,
det är nog.
Snurrande vingar på en gammal kvarn,
en resa kring en axel av liv och död.
Kornet mals till mjöl,
ugnen bakar bröd.
Biet surrar kring blommans nektar,
du spanar efter en fjärils vingslag,
natt blir till dag.
Det kommer en tid då du står ensam,
på ängen av blommor och spanar.
Vet det inte nu,
kanske du anar.
Hur dagen ser ut,
då när allt tar slut.
Stiger ur din ärvda päls,
slipper ut ur din trånga bur.
Även om du inte vet nu,
hur allt skall bli.
Framtiden är här och nu,
den är vi.
En hemlighet för den som vet,
är en helighet i evighet.
Rätt och rättfärdighet strålar ut,
från den som gav oss sitt namn.
Heligt offerlamm,
guds namn.
Gömd i lotusblommans stam,
silkestråden du fann.
Zen
Jag såg dig komma,
snabbt gick du förbi.
Du gömde dig bortom bergen,
simmade mitt i flodens ström.
Dold var källan till livet,
ren magi.
Dina fötters ljud,
ekande gömde du dig i mig.
Jag ser dig inte längre,
min syn är svag.
Du försvann i morgonens dimma.
Levde osynlig om dagen,
viskade ramsor på natten.
I min skugga vandrade du,
efter dig skugga famlade jag.
Ingen fanns det att möta,
inget lämnades kvar.
Bara att gå förbi,
att stilla veta:
Intet,
inuti.
Vår fader,
blott ett vingeslag.
Ville skriva vackert till dig,
om en dag.
Som som i himmelen,
så ock på jord.
Ville skriva ned några ord,
om din härlighet.
Vi kunde göra oss en bild,
sned och vind.
-Du var mild.
Änglars vingars par,
en vacker dag.
I paradis oförtjänt,
som en gåva av nåd.
Stigen mot torpet ovan där.
-Jag var där.
Ett ögonblick av förfluten tid,
en strimma av ljus,
himla frid.
Genomresan mot alltet,
varats hus.
Vingars brus,
hörs tala.
Vindens sus,
gyllene salar.
Go with me.
Go with me a distance,
see me clear and bright.
Love me like a flower,
break the morning light.
Refr: Tra la la la la la,
tra la la la la.
Tra la la la la la,
tra la la la la.
Se me like flower,
open for the sun.
You are all i dream of,
beautiful and young.
Now I hear you coming,
laughter in your way.
Everyone is following,
saying: -hey hey hey!
See the morning open,
every flowers lime.
Here is joy and peaceful,
all are here in time.
Bo-Göran Sjölander 4/12 2021